mandysworld.blogg.se

Upp till ytan och andas

Kategori: Allmänt

Helt plötsligt känns det som att jag vill skriva hela tiden. Eller inte vill kanske, men behöver snarare. Typ när man ska sova. Halvvaken, håller på att somna, sen typ: DET måste jag skriva om! Mest för att det är något jag vill komma ihåg, oftast därför jag skriver. Därför blir det knappt aldrig något om vad jag gjort under dagen osv. Det känns onödigt att sitta och läsa om ett år.
 
Hur konstigt är det förresten att jag längtar efter att skriva? Jag gör ju inget annat. Skriver examination så det sprutar. Bestämde mig för att läsa de fyra böckerna jag har från pärm till pärm, för att försöka fatta lite mer. Så. Jag läser och läser, och skriver och skriver. Sen upp till ytan för att andas lite. Läsa lite bloggar, kolla lägenheter (fattar inte ens varför jag kollar i stort sett varje dag när en flytt inte är aktuellt förrens om lite mer än ett år). 
 
Iallfall, lördag idag. Även om allt jag skrivit i examinationen kanske inte är jättevettigt så har jag kommit en bra bit. Känns rätt skönt eftersom jag kommer få varva skrivandet med jobb nästa vecka. Bara att jobba på! Dock förtjänar jag snart en långpaus och ett avsnitt eller två av OC. 
 
Tänk om jag för några månader sedan hade vetat om hur jag spenderar många av helgerna nu för tiden. Då vart jag någon som fick ont i magen av tanken på att sitta hemma själv en helgkväll. Det bästa då var att klä upp sig, dra på sminket och sticka ut och festa. Eller bästa och bästa.. Det jag trodde var bäst. För att få semester från migsjälv egentligen. Nu njuter jag av att komma hem en fredageftermiddag, dra på myskläder och krypa upp i soffan, med tvn på, datorn i knät och ett glas pepsi. Och jag märker hur jag behöver det. Både ur pluggsynpunkt, men också att jag har vant mig vid att vara själv. Med tanke på att jag, när jag väl får slappna av, blir dödstrött vid halv tio så är det extra skönt att inte ha fullspäckade helger. Jag hinner med att sova också. 
 
Så här sitter jag, en lördagseftermiddag, klockan är tre. Jag sitter under filten i soffan, med tända ljus omkring mig, och skrivandet går bra. Och helt plötsligt slår det mig, det är två månader till julafton! Tror inte jag sett fram emot julen såhär mycket sen jag var liten!